EU: så mye penger hadde vi

Gå til hovedinnhold Gå til navigasjon
Det er vanskelig å beholde oversikten over antall milliarder som ruller ut.

EU: Så mange penger hadde vi...

I dag skal EUs toppledere diskutere hvor mye penger de vil bruke til å gjenreise økonomien i EU, også kalt: Nestegenerasjon EU. Det kan betegnes som et pokerspill med høye innsatser og spørsmålet er om hvem som kaster kortene først og hvem som høyner.

I dag skal man drøfte det man kan kalle et "gjenreisingsfond". Den franske presidenten Emmanuel Macron sammen med den tyske kansleren Angela Merkel la først 500 milliarder €uro i potten. Senere høynet EU-kommisjonspresidenten Ursula von der Leyen til 750 milliarder €uro, men med protester fra flere land. De i nord syntes det var for mye penger, mens de i sør syntes det var for lite. De i øst, minus Polen, syntes de kom dårlig ut av det, men det var i forhold til EUs langtidsbudsjett 2021-27 som nå gjøres til en del av kriseløsningen. Dette budsjettet foreslås å være 1100 milliarder €uro. Da snakker vi om samlet sum på 2490 milliarder €uro, ganget med 11 så får man 27500 milliarder kroner eller nesten tre norsk oljefond.

750 milliarder skal lånes hvorav 500 milliarder skal gis som direkte støtte, mens resten skal tilbakebetales med lav rente.

Mer her.  

Men da har man ennå ikke regnet med alle de støttekjøp som foretas av den europeiske sentralbanken ESB i Frankfurt. ESB har kjøpt offentlig gjeld for 750 milliarder   før koronakrisen og har fortsatt under krisen med 600 milliarder €uro alt for å bøte på den økonomiske krisen som EU befinner seg i.

Man venter ingen løsninger i dag på møtet som deles på video. Men debatten kan bli opphetet likevel. Ikke minst hvis man hører stemmer om mer i EU-skatt. Det sitter langt inne at EU skal kunne innkreve en egen skatt.

Men det er ikke bare EU-penger som skal brukes til å redde økonomien og dermed en rekke arbeidsplasser. De enkelte medlemsstater drar også opp pengeboka slik som den norske regjering og Storting har gjort. I den sammenheng er de pengene som er tenkt brukt av den norske stat en mindre andel av det vi lager (bruttonasjonalbudsjett) enn mange andre land deriblant de nordiske hvor både Sverige og Danmark bruker mer og stort sett lånte penger, mens Norge henter penger i pensjonsfond Utland. Det svenske finansdepartementet har laget en oversikt hvorfra vi sakser:

Det svenska finansdepartementet har gjort en sammanräkning över hur stor andel av bruttonationalprodukten, bnp, som krisåtgärderna motsvarar i de fyra största länderna i Norden, samt Tyskland och Nederländerna.

 

Skillnaden mellan Danmark och Finland är ändå stora – de danska åtgärderna är enligt denna sammanställning nästan 3,5 gånger större. Men det är för tidigt att se hur stora utgifterna blir när året är slut. I Danmark kommer den ”midlertidlige lønkompensationsordning” att gradvis fasas ut och avslutas den 29 augusti.

För att kunna bedöma hur det går på arbetsmarknaderna i de nordiska länderna är inte arbetslöshetssiffrorna tillräckliga. Går man till jämförbar ekonomisk statistik, som OECD, har inte den hunnit längre än till mars.

De kan emellertid fungera som en bas, som visar utgångsläget, innan samhällena stängdes ned. Danmark, Island och Norge låg under genomsnittet för hela OECD i arbetslöshet, Finland och Sverige något över: